Två gubbar, två och en halv timma, ½ deciliter hydraulolja, barnförbjudet språk, kramp i fingrar och armar – men man får inte ge upp!
För tredje eller fjärde gången tror jag, i och för sig med ett antal års mellanrum, drabbades min granne och svåger Penno av mitt rop på bistånd för detta projekt. Behövdes lite finsk Sisu och såväl moraliskt som muskulärt stöd i detta sisyfosarbete!
Mellan de grova orden hann vi även med lite filosoferande. Bland annat ”hur i h-vete gjorde de på fabriken” och” man får aldrig låta materialet vinna kampen” och slutligen det MÅSTE finnas ett smartare sätt””.
Kanske kom vi på det redan förra gången, men med ålderns rätt förbehåller vi oss möjligheten att kunna glömma.